Guide vid köp av router

Uppdaterad

köpguide-router

Att välja router kan kännas komplicerat, men det behöver det inte vara. Här går vi igenom vad man behöver tänka på för att det ska bli rätt – för det finns en del att tänka på när man ska köpa router.

Vilken router ska man köpa?

Till att börja med måste en router vara anpassad för rätt typ av bredband. Om man inte har fast bredband behövs en särskild router för mobilt bredband med SIM-kort som kopplar upp sig mot mobilnätet.

Typ av anslutning

Bredband kan levereras via flera olika typer av infrastrukturer och anslutningar, som alla kräver olika typer av routrar.

Har man bredband via fiber så behövs en router för fiber. Har man istället bredband via kabel-TV-uttaget behövs en router anpassad för koaxialnätet.

Om man fortfarande har bredband via ADSL behöver man ett modem och ADSL router så man kan koppla routern till telejacket.

Storlek på boende

Beroende på hur stort man bor (ytan som ditt WiFi ska täcka), antal våningsplan och räckvidd spelar routerns WiFi-frekvensband stor roll. När högre hastigheter krävs kan det vara bra att kunna använda ett högre frekvensband (på bekostnad av hastighet) medan lägre frekvensband kan räcka för kortare avstånd. Därför är det viktigt att utgå ifrån storleken på boendet.

Tips! Om du behöver WiFi som täcker en större yta (exempelvis flera våningar eller intilliggande byggnader), eller har många uppkopplade enheter kan ett mesh-nätverk vara något för dig. Läs allt om mesh-nätverk här.

Önskad internethastighet

Vilken internethastighet betalar du för? Olika routers har stöd för olika trådlösa standarder och därmed dataöverföringshastigheter. Därför behöver man säkerställa att den router man väljer klarar av att leverera den internethastighet som krävs för antalet användare och surfvanor. Däremot finns det ingen anledning att köpa en router med stöd för 1 Gbit/s ifall man endast betalar för ett 100 Mbit/s abonnemang.

Antal användare och surfvanor

Valet av router påverkas även av hur många (enheter) som använder bredbandet samtidigt, hushållets surfvanor (vad man gör när man är online) och vilken typ av enheter man har uppkopplade. Ett hushåll med fler uppkopplade enheter och någon som spelar spel online behöver ofta en krafitgare router.

Budget

Hur mycket är du villig att betala? Som alltid är priset en avörande faktor. Förenklat kan man säga att en kraftigare router med högre överföringskapacitet och räckvidd kostar mer. Om man har lägre krav kan man klara sig med en lägre budget.

Funktionalitet

Om man har specifika krav på funktionalitet så kan valmöjligheterna begränsas. Exempel på funktioer som vissa routers har är stöd för WiFi 6, inbyggt antivirusskydd, kompatibilitet med system för smarta hem (t.ex. Alexa), föräldrakontroll och stöd för IPTV.

Behöver jag en ny router?

Om du har en router som du är nöjd med kan du oftast fortsätta använda den, även när du byter bredbandsleverantör, förutsatt att följande villkor uppnås:

  • Du äger routern själv / har betalat av den från din tidigare leverantör.
  • Det nya abonnemanget är avsedd för samma typ av bredband (infrastruktur) som det förra abonnemanget, t.e.x bredband via fiber.
  • Routern stödjer den internethastighet och räckvidd du behöver.

Beroende på vilken trådlös nätverksstandard routern har stöd för, kan man behöva byta ut routern om man uppgraderar hastigheten från exempelvis 100/100 till 250/250.

Om du redan bestämt dig för att köpa en ny router kan vi tipsa om vår lathund vid köp av router och vårt färdigskrivna manus som du kan använda för att hitta rätt router i elektronikhandeln, eller i kontakt med en säljare online.

Vem äger routern?

Fler och fler väljer att köpa router separat, snarare än att välja den router som ingår i leverantörens abonnemang. En förklaring till detta är att det blir allt vanligare med öppen fiber, vilket bland annat innebär att du har fler operatörer att välja mellan och därför även kan behålla din router även om du väljer att byta leverantör.

Om du hade router inkluderat i abonnemanget hos din tidigare leverantör och bindningstiden har gått ut så är den betald och routern är din. Tänk dock på att om du varit bunden hos operatören i 24 månader, eller om det var länge sedan du bytte kan det vara värt att överväga att skaffa en ny.

Tidigare var det vanligt med operatörslåsta routers som inte gick att använda med någon annan leverantör under bindningstiden, eller tills den låstes upp. Hos Telia är exempelvis all modem och routrar som är inköpta före 2014-01-01 operatörslåsta till Telia. De produkter som är operatörslåsta kan låsas upp 12 månader efter inköp i Teliabutik för 300 kr.

Om du tecknade ditt abonnemang efter 2014 räcker det med att kolla så att bindningstiden har gått ut och att routern är din. Observera att ett fåtal bredbandsleverantörer hyr ut routern, vilket innebär att routern aldrig blir din.

Funkar min gamla router med mitt nya bredband?

Om du har en router, men väljer att byta från en bredbandsleverantör till en annan behöver du säkerställa att den router du har är av samma typ och stödjer den bredbandsuppkoppling du har på det nya abonnemanget. Om du haft bredband via fiber och bara byter till en annan leverantör av fiber, exempelvis i ett öppet stadsnät, kan du i regel fortsätta använda samma fiber-router.

En fiber-router är särskilt utrustad för att stödja bredband via fiber men om du går från en leverantör som levererat bredband via kabel-TV eller bredband via ADSL kommer du behöva en ny router som är anpassad för fiber. Detta då de olika infrastrukturerna kräver olika anslutningar och kablar routern. Läs mer om vad som gäller för Kabel-TV och ADSL i vår artikel om skillnaden mellan ett modem och en router.

En del trådlösa routers har inbyggda landskoder, vilket gör att de kan identifiera i vilket land de är avsedda att användas. Om routern används i ett annat land kan det faktiskt påverka prestandan för andra trådlösa enheter i närheten. Rekommendationen är därför att vara en "god granne" och endast använda routern i det land du köpte den i.

Vilken hastighet stödjer min router?

Något förenklat kan man säga att “uppgradering av bredbandshastigheten kräver uppgradering av router”. Det vill säga att om du vill gå från ett abonnemang med 100/100 Mbit/s till ett på 250/250 Mbit/s så kommer du behöva en ny router för att se effekten när du surfar trådlöst via WiFi.

En annan sak som påverkar hastigheten, och därmed valet av router, är hur många trådlösa enheter som använder samma anslutning. Nuförtiden har det genomsnittliga svenska hushållet över sju trådlösa enheter, såsom datorer, SmartTVs, smarta telefoner, klockor, surfplattor, spelkonsoler mm, som alla delar på samma anslutning.

Om antalet uppkopplade enheter är oförändrat och routern fungerat väl tidigare kan du ofta behålla samma router. Tänk dock på att en router kan bli överbelastad och arbeta långsammare om fler enheter ansluts och delar på samma bandbredd.

Tips! Om du har problem med din WiFis täckning eller räckvidd så behöver en ny router inte alltid vara lösningen. Läs vår artikel om hur du kan förbättra ditt WiFis räckvidd.

Vad betyder AC1200, AC1750 etc. i routernamnet?

Kanske har du sett modellnamn på WiFi routrar, såsom TP-Link Archer C7 AC1750, NETGEAR Nighthawk XR500 AC2500 och ASUS RT-AC88U AC3100 och funderat över vad numret efter AC står för? Vissa nyare modeller kan ibland ha förkortningen AX, följt av ett nummer.

AC betyder att routern har stöd för den trådlösa nätverksstandarden 802.11ac (även kallat WiFi 5) och AX betyder att routern har stöd för den trådlösa nätverksstandarden 802.11ax (även kallat WiFi 6).

Siffran som kommer efter AC eller AX representerar den maximala TEORETISKA bandbredden för routern. 1200 betyder 1200 Mbit/s, 1900 betyder 1900 Mbit/s och så vidare. När du läser AC1900 i en routers namn betyder det att du har att routern använder standarden 802.11ac (WiFi 5), och har en maximal teoretisk bandbredd på 1900 Mbit/s.

Det är lätt att tro att en AC1900-router då per automatik skulle kunna ge trådlöst internet med en internethastighet på 1900 Mbit/s. Tyvärr är det inte riktigt så enkelt. Numret är nämligen summan av alla band som routern avger WiFi-signal på, inte routerns verkliga hastighet.

Om vi tar ASUS RT-AC86U AC2900 som ett exempel så är det en en router med två frekvensband, en s.k. dual-band router där varje band har sin egna maximala teoretisk bandbredd.

  • Det första (och det långsammaste) frekvensbandet är det trådlösa bandet på 2.4 GHz. Detta band har en maximal teoretisk bandbredd på 750 Mbit/s.
  • Det andra (och snabbaste) 5 GHz-bandet har en maximal teoretisk bandbredd på 2167 Mbit/s.

AC2900 är alltså inte den maximala bandbredden du får på ett trådlöst band eller en frekvens, utan summan av alla tillgängliga trådlösa band eller frekvenser. Den maximala hastigheten du kan få är den på det snabbaste bandet, 2167 Mbit/s på det trådlösa 5 GHz-bandet - under testförhållanden.

Hur ofta ska man byta ut sin router?

Många undrar hur lång livslängd en WiFi-router har och hur länge en en router egentligen kan förväntas hålla.

Faktum är att tiden för hur ofta man behöver byta ut sin router har ändrats de senaste åren. Dels har utvecklingen av ny teknik och routers gjort att en router åldras snabbare än tidigare. Dessutom har förändrade surfvanor medfört högre krav på överföringshastigheter, räckvidd och antalet anslutna enheter som kan använda samma nätverk. Detta har gjort att en router faktiskt kan bli föråldrad innan de fysiska komponenterna hunnit slitas ut.

På senare år har nya trådlösa nätverksstandarder utvecklats allt fortare, vilket gjort att den genomsnittliga livslängden för en router kortats från cirka fem år till två till tre år. Observera att detta är en tumregel och precis som med många andra teknikprylar hänger hållbarhet och kvalitet ihop, vilket ofta är något man får betala för.

Egen router vs. hyra eller köpa

Många användare hör av sig till oss och undrar om man måste välja just den router som operatören erbjuder som tillval, men så är det givetvis inte. Vi på Bredbandsval brukar faktiskt rekommendera, särskilt de som har tillgång till öppen fiber, att köpa en egen router – om ekonomin tillåter.

Fördelar och nackdelar med att köpa egen router

Med en egen router får man som kund större frihet, och kan välja att byta leverantör om man inte skulle vara nöjd.

De som väljer att köpa en egen router har möjlighet att välja en router som är anpassad efter förutsättningarna i hemmet. Bor man exempelvis ensam i en mindre lägenhet och inte spelar spel online kan en mindre avancerad, och därmed billigare router, fungera utmärkt. Detsamma gäller de som bor stort, eller har specifika krav – då kan man behöva en kraftigare router än de som leverantörerna erbjuder.

På minussidan hittar vi dock det som är avgörande för många – att det är mindre bekvämt. Det är såklart enklare att välja till en router från leverantören. Det är just därför vi skapat en Lathund för dig som vill köpa egen router som du hittar längst ner i denna artikel.

Fördelar och nackdelar med att hyra eller köpa en router från operatören

Fördelarna med att välja att köpa, eller hyra, en router från operatören har mycket att göra med enkelhet.

Om du väljer till en router kan du dessutom vara säker på att du får en router som är anpassad efter det abonnemang du valt. Leverantören vill såklart att du som kund ska bli nöjd med ditt bredband, vilket innebär att de oftast uppdaterar sina modeller i takt med utvecklingen på marknaden.

En annan fördel med att välja till ern router från leverantören är att de kan då kan hjälpa dig med installation och felsökning ifall något inte funkar som det ska.

På minussidan finns den tidigare nämnda “inlåsningseffekt” som tillvalet av router från en leverantör oftast medför. Många leverantörer erbjuder nämligen enbart router om man väljer ett abonnemang med bindningstid. Att välja till router innebär ofta att du behöver binda ditt abonnemang i minst 12 månader.

Vissa leverantörer erbjuder även hyra av router, vilket både har sina för- och nackdelar. Att hyra router är enkelt, och du kan räkna med att du får rätt sorts router som troligtvis även är av relativt ny modell. Även här skapas dock en viss form av inlåsningseffekt då du som kund är skyldig att skicka tillbaka hårdvaran om du skulle välja att säga upp ditt bredbandsabonnemang.

Lathund vid köp av router

Lugn, du behöver inte veta allt om routrar för att få ditt bredband att fungera där hemma. Om du inte är, eller vill bli, en routerexpert men ändå vill veta hur du ska gå tillväga för att välja rätt router har vi förberett ett "manus för att köpa en router", som du kan använda i butiken, eller när du kontaktar en säljare och handlar online.

Manus vid köp av router

Med detta manus kommer du garanterat "wow-a säljaren" och endast öppna upp för följdfrågor som du kommer kunna svara på.


Fusklapp vid köp av router-2


Router bäst i test ✅

I takt med att tekniken och trådlös nätverksstandard för WiFi utvecklats så har marknaden, och därmed utbudet, för routers exploderat. Som tur är görs det löpande tester av nya modeller av routrar och de som är bäst i test för olika ändamål rankas löpande.

Vi har valt att dela in routrarna (för fiber) i fem kategorier baserat på resultaten från tester utförda av PC för Alla, test.se, Pricerunner med flera och redovisa de som rankats högt i testerna:

Även om vi på Bredbandsval.se är oberoende, och därför inte rekommenderar ett enskilt varumärke, kan man vara lugn med att man i alla fall inte gör bort sig om man väljer någon av dessa routers.