Allt om WiFi

Bredband

Kanske har du sett nummerserien “802.11”, följt av en eller flera bokstäver, på din router någon gång och undrat vad den står för? Eller så har du sett "WiFi 4" eller "WiFi 5" och undrat vad det egentligen betyder?

I denna artikel går vi igenom trådlösa nätverksstandareder – alltså standarder för WiFi och kollar hur WiFi utvecklats över tid.

Vad är Wifi?

WiFi (även Wi-Fi och WifFi) är en förkortning av engelskans "Wireless Fidelity" och står för trådlös nätverksstandard. WiFi använder radiovågor på 2,4 GHz- eller 5 GHz-bandet för att surfa i exempelvis hemmet eller på arbetsplatsen.

När WiFi lanserades användes ofta begräppet "trådlöst bredband", vilket är lite förvirrande då det lätt blandas ihop med mobilt bredband. För att kunna få surfa via WiFi behövs en WiFi-router.

Trådlösa nätverksstandarder

Redan i slutet av nittiotalet lade IEEE (the Institute of Electrical and Electronics Engineers) grunden för en standard för trådlösa nätverk. Standarden, som främst är kopplad till den teoretiska maxhastigheten man kan få ut, exempelvis från routrar, accesspunkter och USB-nätverkskort fick namnet 802.11.

Sedan nittiotalet dock har den tekniska utvecklingen gått i rasande takt och behovet av snabbare uppkoppling och högre trådlösa överföringshastigheter har skjutit i höjden. Fram till nyligen använde man därför en, eller ett par, bokstäver för att definiera skillnaden i nätverksstandard. I slutet av 1999 lanserades exempelvis 802.11b, vilket bland annat gav stöd för överföringshastigheter på upp till 11 Mb/s.

Fyra år senare kom 802.11g som sedan kom att ersättas av 802.11n (som länge kallades “Wireless N”). Wireless N var länge den mest utbredda standarden bland routers, och kunde ge hastigheter på upp till 150 Mb/s.

2014 kom 802.11ac (även kallat Wireless AC"), vilket för första gången möjliggjorde överföringshastigheter på upp till 433 Mb/s och därmed även trådlös streaming av högupplöst video i god kvalitet.

Nätverksstandarder och lanseringsår

  • 1999: 802.11b
  • 1999: 802.11a
  • 2003: 802.11g (även kallat Wireless G)
  • 2009: 802.11n (även kallat Wireless N)
  • 2014: 802.11ac (även kallat Wireless AC)

Den snabba utvecklingen av trådlös kommunikation och WiFi-hastighet i har gjort WiFi, och olika nätverksstandarder, till en snårskog – inte minst i samband med valet av WiFi-router.

Bakåtkompatibilitet

Även om utvecklingen går fort är de senaste standarderna bakåtkompatibla med varandra, vilket gör att du slipper byta all utrustning i samband med uppgradering. Till exempel kan en dator med 802.11n ansluta till en 802.11ac-router och en 802.11ac-utrustad dator kan ansluta till en gammal 802.11g-router. Hastigheten på en aktuell anslutning blir dock aldrig högre än den svagaste (äldsta) länken.

Wi-Fi Alliance sätter ny namnstandard

När organisationen som ansvarar för implementeringen av Wi-Fi, Wi-Fi Alliance, 2018 märkte att namnstandarden blivit ohållbar ur ett konsumentperspektiv valde man att även ge respektive version till ett “generationsnamn”.

Wireless N (802.11n) blev WiFi 4 Wireless AC (802.11ac) blev Wi-Fi 5. Och nästa version av WiFi, Wireless AX (802.11ax), fick namnet Wi-Fi 6.

Istället för att behöva fundera på om "ac" är snabbare än "b", eller om de två versionerna fungerar tillsammans, räckte det nu att se vilken generation av WiFi det är.