Gruppanslutning och gruppavtal för bredband och TV via fiber

Bredband

För att snabba på utbyggnaden av fiber har en del bostadsrättsföreningar och byggherrar valt att handla upp bredbandstjänsterna från en leverantör och teckna exempelvis Com Hem gruppavtal eller Bredbandsbolaget gruppavtal, inte minst i samband med nyproduktion av bostäder. I dessa fall görs en så kallad gruppanslutning för fiber.

Idag är snabbt bredband och en stabil internetanslutning en självklarhet för de flesta som bor i flerbostadshus, men så har det inte alltid varit.

Sedan 2002, då de första privata fiberanslutningarna kopplades in, har ADSL bredband börjat avvecklas och antalet internetabonnemang som får sitt bredband via fiber ökat lavinartat. Även om många flerbostadshus har tillgång till snabbt bredband via kabel-tv-uttaget (även kallat FiberKOAX) finns det över 3,1 miljoner privata internetabonnemang med fiberanslutning.

De flesta som har fiberanslutning är kopplade till det brukar kalla öppna nät. Exempel på stora kommunikationsoperatörer och nät är Telia Öppen Fiber, IP-Only, iTUX och Zitius. I öppna stadsnät kan slutkunden själv välja mellan en rad leverantörer, internethastigheter och tjänster.

I denna artikel går vi igenom allt du behöver veta om gruppanslutningar och gruppavtal för bredband och TV och besvarar frågor som‚ Vad är gruppavtal? Hur fungerar gruppavtal? Vem kan teckna gruppavtal? Hur skiljer sig en gruppanslutning till fiber mot en vanlig fiberanslutning eller anslutning till ett öppet nät, och vad är för- och nackdelarna jämfört med att själv kunna välja leverantör för bredband och TV?

Vad är gruppavtal?

Gruppavtal innebär att man upphandlar och tecknar ett kollektivt bredbandsavtal med en leverantör för alla boende. Avtalet omfattar oftast fiberanslutning till samfällighetens/föreningens samtliga hushåll och/eller företagslokaler och innebär att alla är låsta till en operatör.

Gruppanslutningen innebär att leverantören tecknar avtalet med till exempel byggherrar, hyresvärdar, bostadsrättsföreningar, samfälligheter eller byalag istället för direkt med slutkunden. Gruppanslutningen innebär att alla boende får samma leverantör och samma tjänst(er) under ett visst antal år, ofta till ett rabatterat pris, mot att leverantören får “stordriftsfördelarna” som uppstår när alla gruppanslutna blir leverantörens kunder, istället för någon annans, och därmed “aktiverade” i leverantörens nät, något som säkrar intäkter för leverantören.

Alternativet till en gruppanslutning och gruppavtal är att var och en av de boende tecknar abonnemang med valfri leverantör, väljer hastighet och eventuellt TV-paket utifrån sina egna preferenser.

Olika typer av gruppanslutningar till fiber

2021 uppskattade Post- och Telestyrelsen (PTS) antalet gruppanslutna bredbandsabonnemang till cirka 1,1 miljon. Den vanligaste formen av gruppavtal, och en av anledningarna till att det varit så populärt med gruppanslutningar, är att man tecknat gruppavtal i samband med indragning av fiber.

Exempelvis har bostadsrättsföreningar som inte tidigare haft tillgång till snabbt och stabilt bredband via fiber kunnat anslutas till en relativt sett lägre kostnad, mot att alla boenden får abonnemang från samma leverantör och tjänst.

En mindre vanlig form av gruppavtal är att man, trots att man redan har fiber installerat, ändå väljer att skriva ett centralt avtal med en leverantör.

Vem kan teckna detta gruppavtal?

Gruppanslutning och gruppavtal kan tecknas av juridiska personer med flera medlemmar eller boenden såsom fastighetsägare, bostadsrättsföreningar, samfälligheter och byanät.

Hur fungerar gruppavtal?

Den som vill teckna gruppavtal behöver först kontrollera att samfälligheten/föreningen har rätt att teckna avtal om fiber, bredband och tv. Detta då leverantören kan behöva ges tillstånd att gräva på föreningens mark.

Som ansvarig för gruppanslutningen behöver man även göra en behovsanalys baserat på förutsättningarna på adress(erna). Vilka behov har de boende och vilka tjänster efterfrågas? Detta för att kunna göra en bedömning av fördelarna med en eventuell gruppanslutning för de boende. Därefter bör man ta ställning till hur efterfrågan ser ut bland de anslutna medlemmarna.

Gruppavtalet kan omfatta en eller flera av leverantörens tjänster. Dessutom kan man redan i gruppavtalet välja mellan olika paket, utrustningar och tillval som möter alla boendes olika behov.

Nästa steg är att ta in offerter från flera leverantörer, eller kommunikationsoperatörer. Ifall det handlar om en bostadsrättsförening (BRF) bör offerterna och förslaget presenteras för de boende och beslutet röstas igenom i bostadsrättsföreningen.

Om förslaget accepteras, och röstas igenom är nästa steg att skriva ett avtal och komma överens om en tidpunkt för driftstart. Observera att det kan finnas boenden som är bundna i befintliga avtal och har bindningstid kvar på sina abonnemang.

När avtalet är klart och ett datum för driftsättning bestämts kan leverantören börja installationsarbetet i respektive fastighet eller lägenhet.. Många leverantörer erbjuder informationsmöten för medlemmar och boenden där man får välkomstinformation innan fibern är driftsatt. Varje hushåll får sedan aktivera sina abonnemang för att få tillgång till den överenskomna tjänsten, utrustningen (WiFi-router och/eller TV-box) och servicen som avtalats.

Hur hanterar Bredbandsval.se gruppavtal?

Vi på Bredbandsval.se strävar efter att vara en så heltäckande tjänst som möjligt. Eftersom vi hämtar in information om bredbandstillgänglighet, hastigheter och priser från alla olika leverantörer åt dig kommer vi presentera den information som vi får från respektive leverantör.

Om vi får information från en leverantör om att det finns ett en gruppanslutning och ett gruppavtal på adressen presenterar vi det i ovanför listan (se bild nedan) och hänvisar till den aktuella leverantören.


Gruppanslutning bredband


Om du vill kan du kan även välja "Visa övriga erbjudanden" för att se om det finns andra leverantörer på adressen som du kan beställa direkt via oss.

Alternativ till gruppavtal

Så hur skiljer sig då en gruppanslutning mot en vanlig fiberanslutning?

På många adresser runt om i landet finns ju redan fiber installerat. Vissa fastigheter som anslöts under tidigt 2000-tal har ett s.k. dedikerat fibernät där en operatör dragit in och installerat sin fiber utan att gruppavtal skrivits. I detta fall har alla som vill tillgång till bredband via fiber, och kan själv välja vilken hastighet och tjänst man vill ha från leverantören.

Det är inte ovanligt att adresser med dedikerad fiber har lägre hastigheter (ofta max 100 Mbit/s) att välja på, främst för att tekniken som använts inte är den senaste.

Eftersom kommunikationsoperatörernas kärnaffär bygger på att fibrera fastigheter och öppna upp för tjänsteleverantörer att konkurrera på lika villkor och erbjuda sina tjänster i nätet har man under senare år jobbat hårt med att bygga ut sina nät. Kommunikationsoperatörerna behöver inte heller hantera lika mycket hårdvara (routers, TV-boxar etc.) utan har standardiserade processer som gör att anslutningen, från införsäljning till installation ofta går smidigt och snabbt från att beslutet är taget.

I öppna nät får de boende i hushållen tillgång till bredband via fiber men är inte låsta till en operatör eller en viss tjänst. De boende, och de företag som har lokaler i fastigheten, beställer själva bredband, tv och/eller telefoni från någon av operatörerna som levererar sina tjänster i fibernätet och sköter beställning, betalning och kontakt med vald operatörer på egen hand – eller via oss på Bredbandsval.se.

Kommunikationsoperatören står då för fiberinstallationen men hushållen beställer och betalar själva sina abonnemang. Precis som i fallet med gruppanslutningar och gruppavtal så krävs det att en viss andel av hushållen är intresserade och vill beställa fiber.

Utvecklingen och den snabba utbyggnaden av bredband via fiber har lett till att det på vissa adresser runt om i landet finns “parallel infrastruktur”. Parallell infrastruktur innebär att det finns flera nät i en fastighet och att det finns flera olika typer av bredband att välja mellan. Om du exempelvis bor på en adress där du både kan få snabbt bredband via kabel-TV-uttaget och bredband via fiber så betyder det att det finns parallel infrastruktur.

Alternativet, som har blivit väldigt populärt på senare år, är att man som förening eller samfällighet tecknar ett avtal med det lokala stadsnätet eller en kommunikationsoperatör, exempelvis IP-Only, Telia Öppen Fiber, iTUX, Zitius etc., om tillgång till öppen fiber via ett öppet fibernät.


För- och nackdelar med gruppavtal

Innan man ger sig in i ett upphandlingsprojekt och överväger att gruppanslutning och gruppavtal för sin förening/samfällighet kan det vara bra att känna till de för- och nackdelar som finns med gruppavtal jämfört med en anslutning till öppen fiber.

Fördelar

  • Innebär oftast en lägre kostnad för den boende.
  • Smidighet för de boende när anslutningen väl är på plats.
  • Månadsavgiften för bredbandet bakas in i bostads avgiften/hyran vilket minskar risken att man missar att betala bredbandsfakturan.
  • Ibland ingår hårdvara (router) från operatören.

Nackdelar

  • Långa ledtider och byråkrati då offerter och beslut oftast behöver godkännas av föreningen/medlemmarna.
  • Tidskrävande förberedelsearbete kopplat till behovsanalys och tjänsteval samt administration för de som ansvarar för upphandlingen inför och i samband med installationen.
  • Boende som är kund hos annan leverantör med bindningstid kan behöva betala dubbelt under en viss period.
  • Mindre valfrihet och begränsade valmöjligheter då man är låst till operatören, vanligtvis i 3-5 år.
  • Beroende på vilken leverantör man skriver gruppavtalet med, och leverantörens utbud, kan TV-utbudet vara begränsat.