Allt om IP-adresser

Uppdaterad

digitalt vykort med IP-adress

Att ha koll på sin fysiska postadress är en självklarhet för de flesta. Man vet varför den behövs och hur nummersättningen fungerar. Däremot är det inte lika många som känner till hur IP-adresser fungerar. Om man tänker på hur mycket vi använder bredband och vår internetuppkoppling kan det nästan tyckas lite märkligt.

Vad är IP-adress?

Alla enheter som ansluts till Internet har en IP-adress, även kallat IP-nummer. IP är en förkortning för “Internet Protocol” och kan enkelt förklaras som det regelverk alla datorer följer när de ska kommunicera.

En IP-adress består av en unik nummerserie som identifierar anslutningen mot Internet och används för att uppkopplade enheter ska kunna kommunicera med varandra över Internet. IP-adressen fyller ungefär samma funktion för din dator som ett telefonnummer gör för din telefon.

IP-protokollet är det som gör det möjligt för olika datorer att "hitta varandra". Det är även IP-protokollet som möjliggör kommunikation mellan nätverk av datorer. Utan dessa regler skulle det inte finnas något Internet, bara ett virrvarr av data och kaos.

Man talar ofta om två olika sorters IP-adresser, publik IP-adress och privat IP-adress.

Publik IP-adress

En publik IP-adress (även kallad extern IP-adress) är den IP-adress som din internetoperatör gett dig. Det är den adressen som identifierar din internetuppkoppling och det är även den som visas externt när någon i hushållet surfar på Internet.

Privat IP-adress

Alla enheter (mobiltelefoner, surfplattor, datorer, TV-boxar, kylskåp etc.) som ansluts till ett nätverk har en privat IP-adress. Denna identifierar din enhet mot nätverket (routern), och gör det möjligt att skilja på olika enheter och den data som skickas och tas emot inom nätverket.

Ett vanligt missförstånd är att en MAC-adress och en IP-adress är precis samma sak. Men så är det faktiskt inte. En IP-adress identifierar en internetanslutning medan en MAC-adressen identifierar en enhet, t.ex. dator, mobiltelefon eller surfplatta.

Varför behöver man en IP-adress?

All kommunikation kräver att det finns en avsändare och en mottagare. Utmaningen är att identifiera vem som är vem (tänk dig själv att du ska skriva ett brev till någon utan att veta vart de bor). Här kommer IP in. Protokollet ger din dator, eller annan enhet, en adress. Denna adress kan andra datorer och servrar sedan skicka och ta emot data från och till.

För att data ska komma till rätt adress måste adressen vara unik för varje enhet eller router. IP-adresser är helt enkelt bara en rad siffror. De första adresserna kunde vara enkla nummer som 1, 4 och 18 men när internet började växa fram behövdes det ett mer omfattande adressystem som kunde växa exponentiellt. För att lösa detta utvecklade man under 80-talet IPv4 där en adress kunde se ut så här;

192.168.2.1 eller 127.0.0.1.

Vad är IPv4 och IPv6?

IPv4

En IPv4-adress är en 32-bitars adress, vilket betyder att den är uppbyggd av 32 ettor och nollor (eftersom datorer kommunicerar i ettor och nollor). Det finns alltså adresser från 0.0.0.0 till 255.255.255.255 vilket är ungefär 4 miljarder IPv4-adresser. IPv4 är det protokoll som fortfarande är vanligast idag.

Eftersom IPv4 utvecklades på 80-talet, innan man förstod att internet skulle bli en så stor grej, fanns det länge tillräckligt med IP-adresser. Men allteftersom internetanvändandet ökade och fler och fler datorer, mobiltelefoner och till och med hushållsapparater kopplades upp mot internet började man inse att adresserna snart skulle ta slut. Och det gjorde de också.

I och med det ökade internetanvändandet och framväxten av smarta hem tog de oregistrerade IPv4 adresserna officiellt slut 2011.

IPv6

IPv6 blev lösningen på “adress-utmaningen”. IPv6 är en omarbetad version av IP-protokollet som istället för 32 bitar har en 128 bitars lång adress. Detta ger oss ungefär 340 odekillationer (34 med 37 nollor efter) IPv6-adresser(!). Så man kan lugnt konstatera att adress-utmaningen är ett minne blott.

Hur ser då en IPv6 adress ut? Jo eftersom den är uppbyggd av 128 bitar ser den lite annorlunda ut i jämförelse med IPv4. En IPv6-adress kan exempelvis se ut såhär;

2001:db8:85a3:8d3:1319:8a2e:370:7348

Inte den enklaste adressen att komma ihåg direkt. Förutom den mer komplicerade adress-strukturen kommer IPv6 också med några andra fördelar, jämfört med IPv4:

  • Högre säkerhetsnivå på datapaket
  • Snabbare router-hantering
  • Förbättrad “multicast-teknik” (vilket innebär möjlighet att skicka ut ett paket en gång till flera mottagare)
  • Förbättrad applicering inom telekommunikation

Varför finns IPv4 kvar?

Så varför har vi inte alla bara bytt till IPv6? Om IPv4-adresserna ändå tog slut 2011? Svaret på den frågan är: äldre datorer och uppkopplade prylar.

De allra flesta datorer som tillverkades innan 2011 är inte kompatibla med IPv6 och om alla bytte skulle en stor del av datorerna helt enkelt inte ha tillgång till internet. Dessutom driver många av de äldre datorerna kritiska system som måste fortsätta fungera – kom ihåg att allt från system för trafikljus, elcentraler och vattenrening är uppkopplade mot internet. Om vi alla bara en dag bytte till IPv6 skulle många av dessa system, som vi är beroende av, sluta fungera.

Vattenkraft och trafikljus

Så vad gör man om man inte kan fortsätta med det gamla eller helt byta till det nya? Man behåller båda. Vi använder IPv4 och IPv6 samtidigt. De flesta routers har idag kapacitet att fungera med båda protokollen. Men förr eller senare kommer det att ske ett byte. Men nu och ett tag framöver kommer majoriteten av internet fortfarande använda IPv4.

Vad är min IP-adress?

Om du vill veta vilken IP-adress du har och hitta den IP-adress du surfar från just nu finns det flera olika sätt att ta reda på det. Ett sätt är att kolla i din enhets nätverksinställningar.

Det enklaste sättet att ta reda på sin publika IP-adress (den som hemmanätverket använder) är dock att göra ett Speedtest. När du startar en mätning presenteras både ditt IP-nummer och den leverantör du surfar från nere till vänster.

Vilken information ger ett IP-nummer?

En IP-adress innehåller, precis som en fysisk adress, information om din geografiska position. Även om det inte är så enkelt att se exakt var den uppkopplade enheten finns kan man oftast se vilken stad du befinner dig i. IP-numret ger dessutom information om vilken ISP som levererar internetuppkopplingen.

Hur döljer jag min IP-adress?

Det kan finnas olika anledningar till att man vill dölja sin IP-adress eller få en annan IP-adress. Eftersom IP-adressen avslöjar vad du befinner dig kan man exempelvis behöva byta IP för att komma åt en tjänst, eller ett nätverk, på distans.

Genom att använda en VPN-uppkoppling kan man kringgå begränsningarna och möjliggöra access till tjänster man annars inte skulle kunna nå med sitt publika IP-nummer.