Så funkar TV-marknaden

Uppdaterad

TV-kameror

I denna guide gör vi vårt bästa för att ge en översiktlig bild av hur den svenska TV-marknaden ser ut och hur den fungerar. Guiden fokuserar främst på TV-abonnemang, d.v.s. när du som konsument har ett TV-abonnemang och ett kanalpaket från en TV-leverantör.

Svensk TV-marknad

Att ha ett TV-abonnemang är fortfarande väldigt vanligt i de svenska hushållen, detta trots intåget av streamingtjänster såsom Netflix, Max, Viaplay m.fl.

Under 2022 var det strax över fyra miljoner hushåll i Sverige som hade tecknat ett digitalt betal-tv-abonnemang (via kabel-tv nät, satellit, marknätet eller bredband), vilket var en liten minskning från föregående år. Det är dock värt att notera att marknadsandelarna kan ha förändrats under 2023.

Sverige domineras idag av fyra stora operatörer inom digitala TV-tjänster vilka tillsammans stod tillsammans för 95,3 % av alla betal-tv-abonnemang i Sverige. Deras marknadsandelar baseras på antalet betal-TV-abonnemang fördelat på digitala distributionssätt.

Andel digitala TV-abonnemang per operatör 2022

Operatör Marknadsandel (%)
Tele2 50,0%
Telia 23,4%
Allente (tidigare Viasat 13,8%
Telenor 8,8%

Boxer räknas in i Tele2. Utöver leverantörerna ovan erbjuder även operatören Sappa erbjuder TV-abonnemang.

Konsolidering i TV-branschen ger färre val

De senaste åren har det skett en konsolidering av TV-branschen. Com Hem förvärvade Boxer under 2016 och blev då, jämte Telia, en av giganterna på TV-marknaden. Under hösten 2020, när Viasat och Canal Digital gick ihop, bildades den nya leverantören Allente.

Distribution av TV i Sverige

TV distribueras via olika tekniker i Sverige. De fyra teknikerna är:

De olika infrastrukturerna kan vara olika tillgängliga där just du bor.

TV-sändningar via marknätet

Den äldsta formen för TV i Sverige är marksänd TV. De första TV-sändningarna startade i Sverige 1956 för att sedan få en systerkanal 1969, när TV2 startade.

Marknätet ägs och drivs idag av Teracom i Sverige och Boxer (som ägs av Tele2) var länge ensam operatör. Marknätet täcker ca 99,8 procent av Sveriges bofasta befolkning, och används främst av hushåll i villor och andra enfamiljshus. För att ta emot TV-sändningar via marknätet så behövs en TV-antenn på taket. I början av 2025 slutade dock Boxer sända sina betal-tv-kanaler via marknätet.

TV-sändningar via kabel-TV

Sedan 1984 har vi haft kabel-TV i Sverige. Det har främst varit inom flerfamiljshushåll som kabel-TV funnits tillgängligt genom ”två eller tre hål i väggen”. Den mest kända av operatörerna inom kabel-TV var Com Hem som idag inte finns längre som varumärke efter att de köptes upp av Tele2.

År 2022 hade cirka 1,8 miljoner hushåll i Sverige ett kabel-tv-abonnemang, varav majoriteten var kunder hos Tele2 (tidigare Com Hem). Sedan 2021 har alla abonnemang från Tele2 varit digitala. Dessa abonnemang är ofta grundpaket som fastighetsägare till flerfamiljshus tecknar gruppavtal.

Tele2 Sverige AB var vid slutet av 2022 den största operatören inom kabel-tv och hade en marknadsandel på nästan 90 procent. Telenor och Sappa har tillsammans drygt 10%.

Operatör Marknadsandel (%)
Tele2 88,00
Telenor 6,29
Sappa 5,68

TV-sändningar via IPTV (via bredband)

IPTV, dvs TV-abonnemang via bredband är det infrastruktur som växer i Sverige.

Under 2022 ökade antalet abonnemang på IPTV via fiber med 7 procent till 1,7 miljoner och under 2023 uppgick det totala antalet TV-abonnemang via IPTV till 1,77 miljoner, varav abonnemang via fiber stod för nästan alla abonnemang.

TV-sändningar via satellit

TV-sändningar via satellit, även kallat parabol TV, inleddes i Sverige 1989. Sverige hade tidigare två TV-kanaler ända fram till Kinnevik inledde sina sändningar av TV3 via satellit. Detta var också den första svenska kanalen som finansierades av reklamintäkter.

Med utrullningen av fiber har antalet TV-abonnemang som distribueras via satellit, och därmed kräver parabolantenn, minskat de senaste åren. Enligt PTS fanns i slutet av 2023 cirka 320 000 abonnemang kvar - att jämföra med 583 000 år 2016.

Streaming skapar nya möjligheter

Idag har TV-operatörerna ofta både fasta paket, med ett visst antal och en specifik uppsättning kanaler som ingår abonnemanget, och mer flexibla TV-paket där man på månadsbasis kan byta mellan olika kanaler, så kallade flex-paket.

För 10 år sedan när man hade ett TV-paket så kunde man vid ett givet tillfälle titta på lika många program som man hade antal kanaler i sitt TV-paket. Dvs. ett paket på 10 kanaler erbjöd totalt 10 valmöjligheter på fredagskvällen kl. 20.00. Så ser inte TV-paketen ut längre.

Idag finns både catch-up funktionalitet där konsumenten, per kanal, kan titta på allt det som sänts under senaste veckan på en kanal. Dessutom erbjuder många av kanalerna egna playtjänster och programbibliotek som ger ytterligare innehåll utöver det som sänts senaste veckan.

Sammantaget finns det enorma mängder innehåll att titta på, som på sätt och vis liknar det som steamingtjänster plockat ihop och säljer direkt till konsument.

Även streamingtjänsterna blir mer och mer lika operatörernas TV-paket och idag erbjuder Netflix inte bara filmer, utan även egenproducerade serier, dokumentärer och annan underhållning som motsvarar det som de traditionella aktörerna erbjudit sedan TV startade. Precis som alltid är det konsumenterna som bestämmer vad som lockar och går dit där de bästa innehållet finns – content is king – som man säger i branschen.

TV-marknadens värdekedja

Själva TV-innehållet, d.v.s. TV-programmen såsom nyhetssändningar, serier, musikvideor, reklam och annat material, produceras av ett produktionsbolag.

Produktionsbolag säljer sedan i sin tur sina TV-program till något som kallas programbolag som paketerar innehållet i olika TV-kanaler.

De fyra största programbolagen på den svenska marknaden är SVT, TV4 Media, Nent Group och Discovery Networks.

Vilka programbolag har vilka kanaler?

  • Sveriges Television: SVT1, SVT2, SVT24, Barnkanalen och Kunskapskanalen.
  • Nent Group:TV3, TV6, TV8, TV10 m.fl.
  • TV4 Media: TV4, Sjuan, TV12 m.fl.
  • Discovery Networks: Kanal 5, Kanal 9, Kanal 11 m.fl.

Programbolagen säljer sedan sina TV-kanaler till TV-distributörer (operatörer) som i sin tur säljer TV-kanalerna vidare i mot konsumenterna som är slutanvändarna. TV-distributörernas kunder är både fastighetsägare som tecknar TV-abonnemang kollektivt och enskilda konsumenter som tecknar individuella TV-abonnemang för sitt hushåll.

Dock kan programbolagen kan också nå konsumenterna via Webb-TV som tillhandahålls via öppna internet, så kallade OTT-tjänster (over-the-top).

Intäkterna på TV-marknaden

TV-marknaden är en tvåsidig marknad, där programbolagen tar in intäkter av annonsörer (som vill att du ska deras reklam) och operatörerna tar intäkter direkt av konsumenten som köper abonnemangen och TV-paketen.

Då intäkterna från annonsörerna är beroende av antalet tittare innebär det komplexa förhandlingar mellan operatörer och programbolag kring vilka kanaler som ska distribueras och ingå i olika paket. Ibland blir det så svåra förhandlingar att det blir svart i rutan för vissa kanaler under perioder när förhandlingarna inte går som någon sida tänkt sig.

Public service-avgiften

Sveriges Television (SVT), som tillsammans med Sveriges radio (SR) och Sveriges utbildningsradio (UR) tillhör public service, finansieras idag via skattsedeln och den så kallade public service-avgiften.

Någon TV-pejling, eller faktura för TV-avgiften, skickas alltså inte ut till hushållen längre. Du får med andra ord inga inbetalningskort och behöver alltså inte göra någon inbetalning, utan avgiften dras direkt med skatten.

Public service-avgiften bestäms utifrån inkomstbasbeloppet, som ändras varje år. För 2021 uppgår avgiften till 1329 kronor om du tjänar över 132 990 kr per år. Om du tjänar under 132 990 så uppgår avgiften till 1% av det du tjänar.

Källor: PTS, Konkurrensverket, Skatteverket, Wikipedia