Nätägare, kommunikationsoperatör och tjänsteleverantör - så hänger det ihop

Det finns många bitar som måste vara på plats för att ett bredband ska fungera. När det kommer till bredband via öppen fiber behövs först och främst ett fungerande fibernät. När väl det fysiska nätet är på plats måste någon se till att fiberoptiken aktiveras (lyses upp) och att all teknisk utrustning finns på plats och fungerar som den ska. För att man som kund ska kunna beställa tjänster, såsom Internetabonnemang, TV och IP-telefoni, krävs dessutom att någon erbjuder tjänsterna i nätet.

När fiberbyggnationen tog fart på allvar i Sverige, i början av 2000-talet, så var det vanligt att den aktör vi idag kallar bredbandsleverantörer ansvarade för samtliga delar i värdekedjan. Ofta var det Telia eller Bredbandsbolaget som via olika avdelningar eller dotterbolag både ägde nätet, ansvarade för driften och hade hand om tjänsteutbudet.

Som ansluten till ett sådant nät kunde man dock endast få bredband, TV och telefoni från Telia eller Bredbandsbolaget. Då detta skapade irritation hos kunderna, och i vissa fall ledde till en snedvriden och i värsta fall monopolliknande marknad, skapades öppna stadsnät.

Med öppen fiber via ett stadsnät erbjuds flera tjänsteleverantörer att erbjuda sina tjänster, medan den som är ansluten får ett större utbud att välja på. Denna förändring ledde till en tydligare uppdelning av värdekedjan. De olika nivåerna, som tidigare hanterades av en och samma aktör, delades upp mellan olika aktörer. Ansvaret kan skilja sig något mellan olika nät men här går vi igenom hur det i regel brukar fungerar och ger exempel.

De flesta svenska bredbandsnät (stadsnät) är idag organiserade i tre delar, eller nivåer. De tre nivåerna är; nätägare, kommunikationsoperatör och tjänsteleverantör. I vissa nät är en och samma aktör ansvarig för flera delar, men på flera håll runt om i landet är det olika aktörer som samarbetar.

Nätägare

Nätägaren är den aktör som äger det fysiska bredbandsnätet, kanalisationen och fiberkabeln, ibland kallad ”svartfiber”. Nätägaren ansvarar för utbyggnad, nyanslutningar och för att kabeln är hel, och att den lagas den om den skadats. Nätägaren hyr i sin tur ut nätet till en kommunikationsoperatör.

Vem äger näten?

Det finns en rad olika modeller för ägande av bredbandsnät runtom i landet. De flesta av stadsnäten ägs idag av kommunala energibolag, stadsnätsbolag eller annan kommunal förvaltning.

Det finns dock även en rad privata bolag och ekonomiska föreningar (fiberföreningar) som agerar nätägare. I de flesta fall agerar de privata nätägarna även kommunikationsoperatör i sina nät.

Exempel på nätägare

Vem som äger bredbandsnätet varierar beroende på var man bor. Här är några exempel på privata och kommunala nätägare i Sverige:

• Stokab (Stockholms stad)
• GlobalConnect (f.d. IP-Only)
• Open Infra
• SEOM (Sollentuna Energi & Miljö AB)

Även de stora leverantörerna Telia (f.d. Skanova), Tele2 och Telenor agerar nätägare på flera platser i landet. Då ofta via dotterbolag.

Tips! För information om nätägare per kommun se sidan om bredband på din ort.

Kommunikationsoperatör

Kommunikationsoperatören (ibland förkortat KO) är den som äger den aktiva utrustningen, såsom mediaomvandlare och switchar, som gör att nätet tänds och att det går att skicka data via nätet. Kommunikationsoperatörens roll är att skapa förutsättningar för tjänsteleverantörer att erbjuda de tjänster som efterfrågas av kunderna.

Kommunikationsoperatören ansvarar bland annat för att sätta upp och installera utrustningen hos slutanvändaren och se till att allt fungerar. I detta ingår även ansvar för övervakning och drift av det lokala bredbandsnätet. I de flesta fall har kommunikationsoperatören avtal med ett antal tjänsteleverantörer.

Exempel på kommunikationsoperatörer

Vem som agerar kommunikationsoperatör varierar beroende på vilket nät man tillhör och vilka avtal som olika nätägare träffat på orten. I vissa fall är nätägare och kommunikationsoperatör samma aktör. Här är tre exempel på kommunikationsoperatörer i Sverige:

• GlobalConnect (f.d. IP-Only)
• iTUX
• Open universe
• Zitius

Tjänsteleverantör

Tjänsteleverantören, ofta kallad internetleverantör, bredbandsleverantör eller bredbandsoperatör, är den som tillhandahåller erbjudandet som slutkunden kan beställa.

Som kund så är det oftast tjänsteleverantören man har sin relation med. Tjänsterna kan bestå av Internet, TV, telefoni, larm och en rad tjänster för smarta hem.

Tjänsteportal

För att förenkla beställning av tjänster i nätet erbjuder de flesta kommunikationsoperatörer olika typer av tjänsteportaler (beställningsportaler). Exempel på sådana portaler är Zitius portal Zmarket och Bredbandswebben (portalen för de som har Telia öppen fiber).

I tjänsteportalen kan man som kund jämföra och beställa de bredband-, tv- och telefonitjänster som passar hushållet bäst. Ofta finns även aktuell driftinformation.

Exempel Kristianstad stadsnät

Det finns en rad olika stadsnät, kommunikationsoperatörer och tjänsteleverantörer i vårt avlånga land. För att förtydliga hur modellen fungerar och hur värdekedjan ser ut i de flesta kommuner tar vi ett exempel, bredband i Kristianstad.

I Kristianstad finns det ett flertal bredbandsnät med olika nätägare. Ett av de största fibernäten ägs av energibolaget C4 Energi via det kommunala bolaget C4 Elnät AB.

C4 Energi har i sin tur anlitat Zitius som kommunikationsoperatör. Zitius ansvarar därmed för driften av fibernätet och ser till att alla anslutna slutkunder har ett brett utbud av tjänsteleverantörer och tjänster att välja mellan i Zmarket.

Förhoppningsvis har roll- och ansvarsfördelningen i de flesta svenska bredbandsnäten blivit lite tydligare. Här kan du läsa mer om öppen fiber och bredband via stadsnät.