ADSL i Sverige – tekniken som försvann (och vad du ska välja istället)

Uppdaterad

telefonledning stolpe

Här går vi igenom allt du behöver veta om den numera avvecklade bredbandstekniken ADSL. Vi förklarar vad ADSL var, hur det fungerade – och vad som ersatt tekniken sedan Telia och andra operatörer stängt sina DSL-stationer.

Vad är ADSL?

ADSL är en förkortning av den engelska termen "Asymmetrical Digital Subscriber Line", vilket är en vidareutveckling av den fasta bredbandsstandarden via telenätet – DSL (Digital Subscriber Line).

DSL-tekniken möjliggör överföring av data med hög hastighet via telenätet på frekvenser som inte används vid tal eller fax, och därmed fast bredband via telejacket. Eftersom telenätet är tillverkat av koppar används ibland även "bredband via kopparnätet” som benämning på tekniken.

Med ADSL sker dataöverföringen asymmetriskt, vilket innebär att nedladdningshastigheten prioriteras framför uppladdningshastigheten.

Eftersom DSL-standarden vidareutvecklats används ibland förkortningen xDSL som ett samlingsnamn för de två vanligaste formerna av DSL – ADSL och VDSL (Very high speed Digital Subscriber Line, alternativt Very high-rate Digital Subscriber Line).

Fram till mitten av 2010-talet var ADSL den vanligaste formen av fast bredband i Sverige, innan bredband via fiber och mobilt bredband tog över.

Kan man få ADSL i dag?

Nej. Det går inte längre att beställa nytt ADSL-bredband i Sverige. Under de senaste tio åren har Telia avvecklat kopparnätet och stängt i princip samtliga DSL-stationer, vilket innebär att ADSL-tjänster inte längre fungerar.

Om du tidigare haft ADSL behöver du nu välja mellan moderna alternativ såsom fiber, mobilt bredband eller fast trådlöst bredband (FWA).

Leverantörer av bredband via ADSL

När bredband via ADSL fortfarande var den vanligaste tekniken fanns det många leverantörer att välja mellan. Utöver de leverantörer som fortfarande finns kvar (Telia ADSL, Telenor ADSL och Net at Once ADSL) erbjöd även Glocalnet och Bredbandsbolaget ADSL bredband.

Hur snabbt var bredband via ADSL?

När ADSL-tekniken utvecklades räknade man med att det främst var nedladdningshastigheten som skulle vara av betydelse och man prioriterade därför hastigheten för att ta emot datatrafik. Med ADSL gick det alltså snabbare att ladda ner en fil än att skicka/ladda upp en fil.

Det är just denna skillnad i överföringshastighet upp och ned som avses i bokstaven "A" i ADSL, vilket står för asymmetrisk (till skillnad från symmetrisk). Det betyder att hastigheten inte är densamma i båda riktningarna.

De nedladdningshastigheter som ADSL teoretiskt kunde ge uppgick till 24 Mbit/s. Uppladdningshastigheten var betydligt lägre och låg kring 3 Mb/s.

Prestandan varierade dock mycket beroende på avståndet till närmsta telestation, vilket var en av anledningarna till att tekniken till slut ersattes.

Idag är ADSL ersatt av betydligt snabbare och stabilare lösningar såsom fiber, 5G och fast trådlöst bredband (FWA).

Historiskt sett kunde användare testa hastigheten på sin ADSL-uppkoppling med "speedtest", men dessa test fungerar inte för den med ADSL eftersom ADSL-nätet är avvecklat.

Vad kostade bredband via ADSL?

I mitten av 2010-talet kostade ett ADSL-abonnemang med 24 Mbit/s i nedladdningshastighet (utan bindningstid) någonstans mellan 300-350 kr i månaden. Observera dock att denna kostnad inte är inflationsjusterad.

Fördelar och nackdelar med ADSL bredband

Även om ADSL på slutet var den teknik för fast bredband i Sverige som levererade lägst hastigheter fanns det många bra saker med ADSL.

ADSL var relativt billigt med tanke på att datamängden var obegränsad och det inte krävdes någon större installation.

Tidigare fördelar:

  • Obegränsad data (som andra fasta bredbandsalternativ).
  • Stabilt (levererades via kopparnätet).
  • Fungerade bra för streaming
  • Utbredd tillgång över hela landet.

Nackdelar

  • Låg hastighet (särskilt för uppladdning).
  • Känslig för avstånd till telestation.
  • Inte framtidssäkert.
  • Avvecklat i hela Sverige 2026.

Utvecklingen och avvecklingen av bredband via ADSL i Sverige

Kulmen för xDSL-tekniken var i Sverige år 2008 då det enligt Post- och telestyrelsen (PTS) fanns nästan 1,6 miljoner abonnemang för privatkunder. I takt med att fibreringen av Sverige rullat på, och Telia successivt avvecklat kopparnätet på en rad orter, har antalet xDSL-abonnemang minskat kraftigt.

Enligt PTS-statistik hade antalet ADSL-abonnemang minskat till under 50 000 redan 2023, och därefter har tekniken helt fasats ut.

Telia, som äger stora delar av kopparnätet, har nu helt stängt ner kopparnätet (senast under 2026), inklusive samtliga DSL-stationer. Det innebär att ADSL inte längre fungerar någonstans i Sverige.

Under övergången drabbades vissa hushåll utan fiber, men idag finns flera alternativ – främst fiber, 5G och fast trådlöst bredband.

Vad kan du välja istället för ADSL?

Eftersom ADSL inte längre finns tillgängligt är följande tekniker de huvudsakliga alternativen:

Kort sagt: ADSL är historia, men uppkopplingsmöjligheterna i Sverige är bättre än någonsin. Om du är nyfiken på vad för typ av internetuppkoppling och bredbandstjänster som finns tillgängliga på just din adress, sök gärna här på Bredbandsval.se. Snabbt och gratis.