Bredbandsstöd 2026: så ser du om din adress kan få fiber

Under 2026 finns 822 miljoner kronor i statligt bredbandsstöd. Pengarna ska bidra till utbyggnad i områden där marknaden inte väntas bygga snabbt bredband på egen hand. I årets byggnadsförteckning finns 192 548 byggnader som operatörer och andra aktörer har kunnat söka stöd för.

Men att en byggnad finns i förteckningen betyder inte automatiskt att den får bredband via fiber. Först måste någon söka stöd för ett projekt, PTS måste bevilja ansökan och utbyggnaden måste genomföras.

Här går vi igenom hur processen fungerar och hur du kan följa vad som händer på din adress.

Vad är bredbandsstödet?

Bredbandsstödet administreras av Post- och telestyrelsen (PTS). Stödet är till för platser där det saknas snabbt bredband och där en kommersiell utbyggnad annars inte bedöms bli av.

Stödet går inte direkt till privatpersoner, utan det söks av bredbandsoperatörer, stadsnät och fiberföreningar som vill bygga ny infrastruktur. Stödet går främst till projekt som ansluter hushåll och arbetsställen, men även fritidshus kan omfattas.

Hur fördelas de 822 miljonerna?

Pengarna är uppdelade i tre utlysningsområden:

• Norrland: 276 689 000 kronor.
• Svealand: 280 402 000 kronor.
• Götaland: 264 909 000 kronor.

Projekten konkurrerar om pengarna inom respektive område. En sökande kan få högst 35 procent av den tillgängliga summan i ett utlysningsområde.

192 548 möjliga byggnader – men inte lika många beslut

PTS byggnadsförteckning för 2026 innehåller 192 548 byggnader. Det är byggnader som har kunnat tas med i stödansökningar – inte en lista över adresser som har beviljats fiber. Skillnaden är viktig och det är viktigt att hålla isär vem som kan vara berättigad stöd, och vem som faktiskt får en anslutning.

Stödberättigad byggnad

Byggnad som uppfyller förutsättningarna för att kunna ingå i en ansökan.

Ansökt projekt

En aktör har tagit med byggnaden i ett projekt och sökt pengar.

Beviljat projekt

PTS har beslutat att projektet får stöd.

Färdig anslutning

Nätet har byggts och adressen kan anslutas enligt projektets villkor. En adress behöver alltså passera flera steg innan den faktiskt får tillgång till det nya nätet.

Så kontrollerar du om din adress berörs

1. Sök i PTS Bredbandskartan

I PTS verktyg Bredbandskartan kan du söka på en adress och se tidigare beslutade bredbandsstödsprojekt. Läs vår guide om hur du använder Bredbandskartan. Om adressen ingår visas även vilket projekt och vilken stödmottagare det gäller.

Nya uppgifter om 2026 års stöd läggs enligt PTS in efter besluten om tilldelning i december 2026. Om du söker innan dess kan kartan alltså visa äldre projekt, men ännu inte årets beslut.

2. Kontakta kommunen eller regionens bredbandskoordinator

Kommunen och den regionala bredbandskoordinatorn kan känna till planerade projekt och vilka aktörer som har visat intresse för ett område. De kan däremot inte lova att en ansökan beviljas.

3. Fråga nätägare, operatörer eller fiberföreningar

Om en aktör planerar utbyggnad i området kan den ibland berätta om preliminär sträckning, intresseanmälan och anslutningskostnad. Fråga alltid om informationen gäller en plan, en inlämnad ansökan eller ett redan beviljat projekt.

4. Jämför vad som finns redan i dag

En planerad fiberutbyggnad kan ta tid. Kontrollera därför även vilket bredband du kan få på adressen redan i dag.

När kommer besked om bredbandsstödet 2026?

Ansökningsperioden pågick mellan den 12 maj och den 26 augusti 2026. Därefter handlägger PTS ansökningarna. Beslut om tilldelning väntas i slutet av året, och ny projektinformation ska läggas in i Bredbandskartan efter besluten i december.

Projekt som får stöd har tre år på sig att slutföra utbyggnaden. Ett positivt beslut betyder därför inte att fiber installeras omedelbart. Projektering, markavtal, grävning, tillstånd och anslutning kan påverka tidsplanen.

Nya regler öppnar för både mindre och större projekt

Inför 2026 ändrade PTS två viktiga gränser:

• Ett projekt behöver omfatta minst fem byggnader, jämfört med tio tidigare.
• Ett projekt får kosta upp till 15 miljoner kronor, jämfört med tidigare högst 10 miljoner.

Den lägre miniminivån kan göra det lättare för mindre fiberföreningar och stadsnät att söka stöd. Den högre kostnadsgränsen kan samtidigt ge utrymme för dyrare projekt i områden där avstånden är stora eller byggförhållandena svåra.

Vad kostar det för dig som bor på adressen?

Statligt stöd betyder inte nödvändigtvis kostnadsfri fiber. Stödet finansierar en del av utbyggnadsprojektet, men fastighetsägaren kan fortfarande behöva betala en anslutningsavgift. Kostnaden och villkoren bestäms av den aktör som genomför projektet.

Be om skriftlig information om:

• Anslutningsavgift och vad som ingår.
• Sista dag för beställning.
• Eventuell grävning på den egna tomten.
• Nätets beräknade leveransdatum.
• Vilka bredbandsleverantörer som kommer att finnas i nätet.
• Vad som händer om projektet försenas eller inte genomförs.

Vad kan du göra medan du väntar?

Om du i dag har långsamt eller instabilt bredband kan du undersöka 4G- eller 5G-bredband, fast radio och satellit som tillfälliga eller långsiktiga alternativ. Täckning och faktisk kapacitet varierar mellan adresser, så kontrollera operatörernas mobiltäckning och testa gärna lösningen där den ska användas.

Undvik också onödigt lång bindningstid om du tror att fiber kan bli tillgängligt inom kort. Räkna på hela kostnaden, inklusive router, startavgift och ordinarie pris efter en kampanj.

Sammanfattning: får din adress fiber genom stödet?

Det går inte att avgöra enbart genom att titta på antalet möjliga byggnader. En byggnad i PTS förteckning kan ingå i en ansökan, men först efter ett beviljat beslut vet du att projektet får stöd. Därefter återstår själva utbyggnaden.

Sök i Bredbandskartan efter besluten i december 2026, följ information från kommunen och fråga den aktuella projektägaren om tidsplan och kostnad.