Svensk telekommarknad 2024

PTS (Post- och telestyrelsen) publicerar varje år en rapport om den svenska telekommarknaden. Rapporten "Svensk telekommarknad" är enligt oss på Bredbandsval.se en av Sveriges viktigaste undersökningar inom telekom som innefattar utvecklingen inom abonnemang, intäkter och datatrafik inom flera områden. De områden som alltid ingår är:

• Mobiltelefoni
• Bredband (både fast bredband och mobilt bredband)
• Fasta samtalstjänster
• Traditionella TV-tjänster (TV-abonnemang)

Rapporten är baserad på data som samlats in och analyserats av PTS. Alla siffror i rapporten avser förhållandet per den 31 december 2024.

Nedan har vi som vanligt sammanfattat några av de mest intressanta områdena.

Marknadsutveckling för fast bredband

Vid slutet av 2024 fanns det totalt drygt 4,3 miljoner abonnemang på fast bredband i Sverige. Det innebär att tillväxten har fortsatt, men i avtagande takt – ökningen från föregående år var mycket marginell. Den överlägset vanligaste accesstekniken är fiber, som nu står för cirka 84 % av alla abonnemang. Fiberabonnemangen ökade med 1,2 % till 3,6 miljoner abonnemang, vilket visar på en fortsatt, om än långsammare, utbyggnad och migrering från äldre infrastrukturer.

Kabel-TV-baserade bredband minskade med 1,2 % och hade vid årets slut 663 000 abonnemang, medan xDSL fortsätter att avvecklas snabbt – en minskning med 54 % till endast 24 000 abonnemang återstår.

Intäktsmässigt fortsätter fast bredband att vara den näst största intäktskällan inom elektronisk kommunikation. Totalt uppgick intäkterna till 16,5 miljarder kronor under 2024, vilket motsvarar en ökning med 6,7 % jämfört med 2023. Fiber genererade den största delen av intäkterna – 14,1 miljarder kronor, en ökning med över en miljard från föregående år. Intäkter från kabel-TV låg relativt stabilt på 1,8 miljarder, medan xDSL mer än halverades till 248 miljoner kronor.

Prismässigt ökade den genomsnittliga intäkten per privat abonnemang från 264 kr/mån (2023) till 280 kr/mån (2024). Detta antyder antingen en viss uppgradering till dyrare abonnemang (t.ex. högre hastigheter) eller generella prishöjningar i marknaden. Vi på Bredbandsval.se ser samma mönster som i vår egen prisanalys för bredband.

Ett fortsatt viktigt fenomen är gruppanslutningar – abonnemang som är tecknade av bostadsrättsföreningar, hyresvärdar eller samfälligheter. 1,3 miljoner hushåll var anslutna via gruppavtal 2024, varav 1,1 miljoner via fiber och 0,2 miljoner via kabel-TV. Det motsvarar att 31 % av alla fiberabonnemang nu är gruppanslutna, en ökning med en (1) procentenhet från 2023.

Marknadsandelarna visar att konkurrensen fortfarande är koncentrerad. Sju operatörer stod tillsammans för 90,3 % av marknaden. Bredband2 var den största vinnaren med en ökning från 10,6 % till 11,9 %. Samtidigt tappade Telenor och Tele2 en liten andel, liksom en bred grupp av övriga aktörer.

Hastighetsutveckling inom fast bredband

Av de totalt 4,3 miljoner abonnemangen hade vid utgången av 2024:

• 5 % (ca 212 000 abonnemang) en nedladdningshastighet under 100 Mbit/s.
• 1,9 miljoner abonnemang låg i spannet 100–249 Mbit/s, vilket var det vanligaste.
• 1,8 miljoner låg i spannet 250–999 Mbit/s.
• 484 000 abonnemang hade minst 1 Gbit/s, vilket motsvarar drygt 11 % av alla abonnemang och var den hastighetskategori som ökade mest under året.

Inom fibersegmentet var 100/100 Mbit/s det vanligaste abonnemanget, med 36 % av alla fiberabonnemang. Det näst vanligaste var 250/250 Mbit/s, men denna kategori minskade något under året. Samtidigt ökade abonnemang med 300/300 Mbit/s (nu 1,9 % av totalen) och 1 000/1 000 Mbit/s (1 Gbit/s symmetriskt). Den ökande efterfrågan på mycket höga hastigheter visar att hushållens behov av kapacitet fortsätter att växa, särskilt för streaming, distansarbete och gaming. Även operatörernas vilja att kampanja högre hastigheter för att flytta upp konsumentet på högre priser är naturligtvis en faktor.

Marknadsutveckling inom TV-abonnemang

Antalet betal-TV-abonnemang i Sverige uppgick till 4,1 miljoner vid slutet av 2024, vilket innebär en minskning från 4,4 miljoner året innan. Detta speglar en långsiktig trend där fler hushåll övergår till streamingtjänster och lämnar traditionella TV-operatörer. Dock så bundlar traditionella TV-operatörer nu mer och mer streamingtjänster även i sin vanliga TV-paket.

En viktig förändring under 2024 var att Tele2 (via varumärket Boxer) upphörde med sändningar via marknätet, vilket innebär att det nu inte längre finns någon aktör som erbjuder betal-TV via marknätet. Antalet abonnemang via marknätet gick från 175 000 till noll. Dock finns fortfarande fri marksänd TV (SVT, TV4 m.fl.) kvar och är tillgängligt via Teracoms nät.

Kabel-TV är fortfarande den största distributionsformen, med 1,9 miljoner abonnemang, men den minskade med 9,4 % under året. Samtidigt ökade TV via fiber (IPTV) till knappt 1,9 miljoner abonnemang, vilket motsvarar en ökning med 6,9 %. IPTV är därmed på väg att gå om kabel-TV som den dominerande plattformen för betal-TV i Sverige.

Abonnemang via xDSL (IPTV över kopparnät) har nästan försvunnit helt – endast 4 000 abonnemang återstår, en minskning med 57 % från föregående år. Denna utveckling hänger samman med att kopparnätet successivt stängs ner.

Marknadsandelarna är mycket koncentrerade: de fem största aktörerna har tillsammans 97,1 % av marknaden. Under 2024 tappade Tele2 cirka 5 procentenheter, vilket i stor utsträckning kan förklaras av deras exit från marknätet. Telia ökade sin andel med cirka 4 procentenheter och stärkte därmed sin position som en ledande aktör inom IPTV.

Intäkterna för betal-TV ökade från 9,6 miljarder kr (2023) till 10,1 miljarder kr (2024). Den största andelen av intäkterna kom från IPTV via fiber, som genererade 4,9 miljarder kr. Kabel-TV låg stabilt på 2,2 miljarder, medan satellit minskade något till 2,05 miljarder. Intäkterna från marknätet uppgick till 871 miljoner kr, trots att abonnemangen avslutats. Intäkterna avser kunder som haft abonnemang delar av året.